En Reza i Japan

När Final Fantasy 12 skulle komma ut här var det en jättestor grej. I månader innan releasen gjordes reklam och folk gick och väntade och längtade tills spelet skulle komma ut. Inte konstigt för det är en mycket underhållande och klassikt spelserie. Nu har det kommit ut och man kan förutom själva spelet köpa spelets magiska brygder och drycka...
Jag läste nånstans att det var sockerdricka med äckliga frukttillsatser som inte smakade frukt... Men är man entusiast så är man.

Jajaja...när jag ändå håller på att stjäla saker från nätet, och vi är inne på engrish. Här är några roliga skyltar från en medbloggare som bor i Tokyo. Tack "Schubart".

Så konstigt det kan bli... Nedanstående är hämtat direkt ur en känd kontaktsite, där folk letar brevvänner, aktivitetsvänner, romantik mm. Det finns en hel del sånt, där japaner och japanskor letar nån att lära sig engelska med... Men ibland direktöversätter de lite för mycket och då blir resultatet rätt skojig. Bilden hör till annonsen. Den tog jag med för jag tyckte att annonsen lät så overkligt och ville visa att det inte är nån "he" eller "it"...

Hon heter "pure104e" och är 21 år, letar efter en vän att dejta mellan 18 och 25:
"My appearance is rolled by long hair like a photograph, and is hair. A charming feature is an eye. My character is bright and it feels relieved. But lonely one is disagreeable. A hobby likes taking seeing a movie, listening to music, making cooking, shopping, and a bath. He also likes an animal and it is kept two cats and one dog. The men of my type are those who are gentle and always consider my thing. He likes a muscularity person. But past muscularity is not so good. Although a little English may not be able to be done, various talks consider as the man in the world, and it wants to receive and to make friends. Height 155 cm, weight 50 kg. My favorite movies are "BLADE" and "BALADE2" He likes action very much. It is exciting!! All music likes me. Music will be listened to if there is even spare time. My friends say about me that it feels relieved. It is always with smile. The time of taking a bath together with KOYUKI of a cat is very fortunate. I do not so like getting angry. Sexiness is felt for a person also with beautiful appearance and inside. It is still good recollections to have gone to Finland by the school trip of a high school. It is very pleasant that it can go to travel with a friend, and I can consider. I want to carry out skilled so that it may become good recollections. A man like a soccer player's Beckham and ILHAN is an ideal."

Kom att tänka på det. Jag låter säkert minst lika fånig när jag försöker göra mig förstådd på japanska...

Steg för steg instruktion för hur man använder engångs ketchupsenap paket. Jag tyckte det var så finurligt (nästan som tvåsockerbitspaketen hemma) så jag tar med den. Paketet viks ihop med en enkel enhandsgrepp så att de små rören öppnas och fylls med sås då behållarna trycks ihop mot varandra. Då får man ut ketchup och senap samtidigt ur seperata rör.

Efter nöjesrundan var det dags för mat. Synd att man var rätt mätt på korvar och glass osv för att detta stället bjöd på stora mat. Restaurangen heter Unbalance och ägs av en känd före detta sumobrottare. Maten passar rätt bra om man är just sumobrottare. De serverar en speciell stuvning som sumogubbarna brukar äta och en megahamburgare som såg ut att kunna mätta fyra munnar minst. Den var lika stor som en barnpizza i diameter. Liknade mer en tårta faktiskt. Jag beställde till förrätt goda tunatärnor med kokosnötssås och en blue hawaii utan alkohol. Huvudrätten fick bli revben. Kanske nästa gång ger jag mig dit utan att ha ätit frukost och lunch och försöker mig på hamburgaren. Den såg god ut.

Ok, denna berg och dalbana var scary. Jag åkte den en gång när det var ljust och en gång när det hade blivit mörkt. Hemskaste biten var i början, när man från 80 meters höjd åker rakt ner (80 grader!) i en fart av 130 km/h. (Kändes mer som 1300 km/h) Kändes som värsta mardrömmen och jag kände hur hela jag lyfte medan vagnarna åkte ner. Den finns med i RollerCoasterDataBase http://www.rcdb.com/ . Inte Six Flags direkt, men den är på top 10 för höjd och fart i hela världen. Efter att ha blivit nerdragen så åkte man runt i några mindre drops och roterade runt flera gånger. Några hemska drops var runt hörnet på byggnaden så man var helt överraskad när de kom. Andra gången satt jag dessutom på första raden, vinden var maximalt och jag var helt hes av allt skrikandet när det var slut. :o)

Helgen var räddad. Hittade till Tokyo Dome City, som är en nöjespark mitt i Tokyo. De har alla de vanliga åken, som hangover, fritt fall, flumeride och berg och dalbana osv. Kul kul jättekul. och vädret var fint med. I äkta japansk anda blev man applåderad när åkturen var slut och alla i personalen var jätteglada och välkomnade tillbaks en efter åkrundan. hihihi

I Tokyo Metro så kan man se dessa skyltar. Vissa vagnar under rusningstid är exklusiva för kvinnor. Detta för det allmänt bekanta fenomen som visat sig i tunnelbanorna när det är trångt. Jobbiga män som inte kan hålla sig och som tafsar på kvinnor.

Min favorit T-shirt just nu. Yessss! I bakgrunden syns min kära dammsugare i sin laddstation. Över den är det portkoden. Första dagen jag var i rummet så letade jag efter spolknappen på toan och antog att den största knappen i toan måste vara den. Det stod nåt på kanji på den.
Fel! Det var larmknappen och ett par sekunder senare fick jag påringning av vakten som undrade hur jag mådde och var tvungen att komma upp och dubbelkolla. Pinsamt. Numera trycker jag på den näst största knappen efter toabesöken. :)

Denna synen är rätt vanligt i Shibuya och Shinjuku. "Trendiga" tjejer med extremsolbränna, eller brunkräm och jätteclownig smink. Jag har inte riktigt fattat vari det vackra ligger... Fast det kanske inte är meningen att det ska vara vackert. Jag tycker det är spökigt.

Det brann i ett hus i Roppongi när vi var på väg tillbaks hemåt från konsertet. Roppongi är en nöjesdistrikt som lever hela natten. Vi var på väg mot Roppongi Hills för att käka men vägen var stängd pga elden. Hela området var rökigt och de hade till och med stängt av vissa ingångar till tunnelbanan. Så det fick bli ett litet italienskt hak i en källare. Lite pasta och pizza och annat fick duga som kvällsmat. Det var rätt gott faktiskt. Dagen efter såg jag om branden på TV. Ingen hade dött iallafall. Bra.

De var jättegamla som väntat. Men efter att ha kommit ur sina rullstolar rockade de otroligt mycket för sin ålder... Suck! Jag tror att jag får köpa en riktig kamera iallafall. Bilderna är inte direkt högkvalitativa. Scenen var jättefin och vi satt på sjunde raden. Min favoritbit var när en del av scenen med gruppen lyfte och "svävade" över publiken och stannade mitt i. Och den enorma uppblåsbara tungan var också rätt kul. De spelade alla de vanliga populära låtarna och det hela var skitkul, "Satisfaction", "Sympathy for the devil", "Jumping jack flash", "Start me up", "Brown sugar" etc etc. Mick sa en hel del på japanska mellan låtarna som lät rätt kul. Fast de spelade inte en hel del av mina favoriter som "Paint it black" och "Mother's little helper" och "Play with fire".... What a drag it is getting old! ;)

Hurra, jag fyller år idag...
Igår kväll åkte vi i grupp till Tokyo Dome för att titta på The Rolling Stones. Utanför bad jag en vakt ta bild på gruppen med min mobil. Efter att han gjorde det ville han såklart konfiskera kameran. Men jag sa att jag lovade att stänga av den under konsertet och slapp lämna ifrån mig den. Snällt va? Det var många gamlingar där som ville se gruppen.

Ja. Nu hade man långhelg. Tisdagen var ledigt eftersom det var första vårdagen. Måndagen tog jag ledig så det blev fyra dagar totalt. Upptäckte när jag kom hem att min mobilbatteri var slut så det blev inga bilder, hehe. Här är bilder av vad jag åt på fredagen. En stor pizza med räkor, sparrisar och mosad avokado. Plus korv som inte smakade något speciellt. Vad jag aldrig förstår är varför man sätter fast korvarna på riktiga ben istället för pinnar.... OK, det ser mer naturligt ut kanske men smaken blir inte annorlunda. Extra krångel för ingenting. Mja, det känns nästan som att man käkar "riktigt" kött som sitter fast på ben...
Vad jag gjorde i helgen? Tog det lugnt och sov, städade och tvättade. Det hade nog ändå inte blivit många bilder. Just nu är vädret rätt blåsigt, kalla vindar och varma vindar slåss med varandra och det är stormigt. Jag var ute och gick en sväng och höll på att blåsa bort. Blev dessutom skrattad åt när jag trodde att det kanske var tyfonsäsong eller nåt.
Annars var det inte mycket. Åt jättegoda krabbor. Hittade en persisk restaurang (Aladdin) som jag gick till, maten var sådär. Rätt smaklös om jag ska vara ärlig. Personalen var oartiga, gav ingen service och det kändes som om man åt på nån fängelsematsal. Det tog ca 6 minuter innan man fick menyn, trots att stället var halvtom. När man väl ropat till sig menyn, försökte man få servitrisens uppmärksamhet....Det var nån tant som både såg ut och var klädd som Joan Fergusson i kvinnofängelset som inte sa ett ord och som verkade jättegärna vilja befinna sig någon annanstans. Hon var jätteupptagen med att stå i ett hörn och ignorera mina vinkningar. Dessutom var hon koncentrerad på att kolla vem som nästan var färdig så att hon kunde springa och sno deras tallrik, ifall de skulle få för sig att övernatta i hennes restaurang. Det tog ytterligare 10 minuter tills man fick en annan servitör att ta ens beställning. Servitören luktade jättestark svett och hela matupplevelsen kryddades lite extra varje gång han gick förbi. När jag skulle beställa förrätt så valde jag en sorts potatissallad. Och han anmärkte (inte rekommenderade eller på nåt sätt visade att jag hade nåt val i saken) att då måste jag beställa bröd till. Jag tyckte att jag får väl beställa vad jag vill, men han menade på att bröd var nödvändig till denna sallad. Och då tyckte jag att om det nu var så nödvändig så kunde de väl satt ihop dem i menyn så att man automatisk fick bröd till. Dessutom vet jag efter att ha ätit den salladen i 30 år hur jag vill ha den, med eller utan bröd. Men han sa att de flesta som kom dit och beställde den med bröd tyckte att det upphöjde smaken. Då ville jag säga att den upphöjningen säkert skulle vara marginell i jämförelse med om han gick och luktade nån annanstans. Men istället sa jag att jag isåfall skippade förrätt och gick på huvudrätten direkt, om han inte hade några synpunkter på det också. Efter att ha tagit beställning kom han tillbaks med en skål soppa som han slängde framför en och sa kort "soup!" och gick. Jaja, maten var som sagt inte något vidare så jag behöver inte stå ut med den restaurangen fler gånger. :D

Ibland så tar de i lite för mycket på sina pubbar, så när man åker hem sent på kvällen så ser man ofta salarymen som har fallit ihop lite här och var, efter att ha tagit lite för många öl och snapsar. Har de otur så ligger de i nån pöl med spyor. ;)

Jepp, det är lite tradition bland japaner att efter jobbet gå ut med kollegor till en izakaya där de blir serverad öl och diverse smårätter. Tja, det kan liknas rätt mycket vid vanliga pubar. Här fick man bl a sashimi och tofu i bamburör... Oftast stänger såna ställen runt elva tiden. Så har man tur kan man spendera nån timme där då och då.

Varje gång jag köper pepsi så får jag en starwarsfigur. Det finns x antal att samla på. Samma sak med saft eller iste. Fast då får man barbapappa eller nåt annat. Att samla på saker, bla små plastfigurer är rätt populärt bland japanska nördar. Finns de som köper hela samlingar för en bra summa osv... Iallafall...Så här ser min samling ut.

Ikväll var man på isbaren i Tokyo. De finns i Stockholm, London och Milano med. Man blir serverad drinkar med Absolut Vodka. Man får vistas i baren i 45 minuter. Det är så kallt att efter en halvtimme börjar det intressanta och roliga förvandlas till obehagligt så tre kvart räckte mer än nog. När man kommer in får man stor jacka och vantar att ta på sig. Sen går man igenom nån liten sluss som ska isolera baren från uteluften. Inne i baren är det minus fem grader. Väggar, tavlor, bardisk, bänk, bord och stolar, ja allt är av is. Drinkglasen är förstås av is också. Det gäller att inte slicka på väggarna :o)
Huvudämnet för snacket i baren är hur kallt det är...
Iset är influget från Sverige såklart. Så man kände sig hemma på sätt och vis.
När man tog av sig jackan och kom ut på gatan kändes det som värsta tropiska hettan. Undrar hur kontrasten känns på sommaren.
Länk till baren: http://www.icebartokyo.com/eng/index.html

Här är djuraffärerna som i USA. Det finns både hundar och katter och småapor i miniburar. Där bor de hela sina dagar tills nån kommer och köper dem. Oftast är det valpar och kattungar och de är rätt söta att titta på, även om det känns elakt och ovant att de har de unga djuren i de små burarna, utan leksaker eller nåt.

Ja här är ColdStone glassbaren som är enormt populär hos japanerna. De brukar köa länge för att få sin favvoglass, även när det snöar.
Denna ColdStone ligger vid foten av Roppongi Hills. En enorm och komplex och vacker byggnad som byggdes för några år sen. Mer om Roppongi Hills senare. Kön slingrade sig runt kvarteret...

Så här ser min mobiltelefon ut. Jaja, lite feminint med smådockorna som hänger från den...men det är inte ovanligt här. Mina dockor är ändå inte så många. Jag har sett folk med så många småsaker hängades från sina mobiler att det nästan är praktiskt omöjligt att prata i den utan att skada sig.

Min mobil är i enklaste laget när det gäller funktionalitet. Ändå har den rätt mycket kul. Sånt som inbyggd GPS, streckkodsläsare, film och bildkamera, e-mail och en skärmsläckare i form av en animerad gubbe som gör olika saker varje gång beroende på läget. Om batteriet håller på att ta slut så ser han sjuk ut och svettas och pekar på batteriikonen. Är det sent på natten sjunger han godnatt och på morgonen godmorgon. Vid måltiderna äter han och ibland så fikar han. Då och då ger han mig små presenter. Ibland tuggar han tuggummi och blåser bubbelgum, leker med en nyckelpiga som han hittat, läser en bok, borstar tanden osv.

Även om gubben är den minst användbara funktionaliteten, så är den viktigast och roligast tycker jag. Fast jag är ganska lättroad. ;o)

Ett par grejer som är dumt I Japan med mobiler. Man kan inte köpa SIM-kort "bara", utan måste köpa telefon för att få abonnemang. Och som i mitt fall finns det ingen SIM i telefonen om man vill byta telefon. Alla har sina mobiler i "Manner mode", och åker man tåg eller tunnelbana eller har sin telefon i jackan och är ute så märker man inte att det vibrerar. Även om man gör det så är det fult att prata i mobil på tåg. Istället sitter alla på tåget och messar.

Messa ja. SMS funkar inte här. Här finns i stort sett tre stora operatörer som har varsin variant av SMS som de sett till att inte ha kompatibelt med de andra två. Det heter inte SMS heller utan de har sina egna namn på varianterna. Så de som har AU abbonemang kan bara "C-mail":a de med AU och inte till de med Vodafone. Så SMS blir rätt värdelöst, istället mailar alla till varandra vilket är betydligt dyrare. Och folk blir rätt glada om de träffar på andra som har samma abonnemang som de, för då kan de SMS:a.

Dagens lunch. Jag tycker om mat så jag kan inte hjälpa att min blog börjar se ut som en matrecensionssite...
Till lunch åt jag färsk soba. Det är smala vetenudlar som serveras antingen kalla eller varma som de är eller i soppa, tillsammans med nåt vid sidan om. På just detta stället gjorde de sina nudlar själva och man kunde se gubben som fixade till dem. Han var rätt snabb och man kunde inte hjälpa att tänka på vilka starka armar han måste ha fått av all knådande...
Min soba var vanliga naturella (det fanns med grönte smak och andra smaker också) varma i soppa med tempura till. Tempuran var stor räka, en fiskbit, grönpeppar och aubergin.

Middag. Nepalesisk restaurang i Shibuya. Stället såg jättemysig ut med kuddar och mattor och nepalesisk musik. De hade allt möjligt från tandoori och grillat lamm till currygryta och fårhjärna. Gjorde misstaget att beställa in hjärna, för förra gången jag var på ett liknande ställe var det riktigt gott. Här var det en salig blandning av kryddor som väl dolde smaken. Man fick anstränga sig riktigt mycket för att känna smaken av stekt hjärna. Men men... det var en mycket varm och vänlig atmosfär och jag kan tänka mig att åka dit fler gånger. Fast då ska jag beställa in kebaben eller nåt annat. Hjärna får jag åka till det andra stället för att äta.